Om projektet
I projektet Fjärrvärmens affärsmodeller identifierades fyra viktiga utmaningar för fjärrvärmebranschen, att hantera för att säkerställa sin relevans för det svenska energisystemet även i framtiden. Tre av dessa kan sägas vara externt drivna: minskad efterfrågan främst från energieffektiviseringar, konkurrensen med värmepumpar och ett varmare klimat, förändrade kundkrav med större krav på att låta kunderna påverka sin uppvärmning och regelförändringar avseende såväl fjärrvärme som bostäder.
Den fjärde utmaningen är verksamheternas kostnadsstruktur och även om den är mer intern till sin karaktär så kan det ändå sägas vara just effekterna av de förstnämnda utmaningarna som är orsaken till att hantering av verksamhetens resurs- och kapitalbindning och kostnadsnivå kommit att bli så centrala.
Till skillnad från många andra infrastukturleverantörer och processindustrier så har fjärrvärmen unika egenskaper som gör att dess kostnadsstruktur är extra känslig för förändringar. Två av dessa är:
• verksamhetens platsbundenhet, som gör att det inte går att flytta produktionen till mer fördelaktiga lokaliseringar och
• produktens homogena karaktär, som gör att det är svårt att differentiera erbjudandet och prissättningen.
Fjärrvärmen säljs i konkurrens med flera andra uppvärmningsalternativ samtidigt som det uppfattas inneha en monopolliknande ställning vilket sammantaget utmanar såväl verksamhetens kostnadsnivå som dess pris mot kund.
Mot denna bakgrund är det betydelsefullt att fjärrvärmebolagen idag har såväl kunskap som processer för att säkerställa en effektiv resurs- och kapitalbindning över tid. Särskilt viktigt är detta i relation till de produktionsrelaterade anläggningstill- gångarna då dessa, dels är helt centrala för verksamheten, dels är utsatta för fler typer av risker, som dessutom är mer komplexa till sin karaktär. Det är också i denna del av verksamheten som företagen oftast har flest möjligheter att anpassa sig till förändrade omvärldsfaktorer, såsom energipriser, skatter och styrmedel.
Syfte och mål
Projektet syftar till att skapa kunskap om verktyg, beslutsstödsmetoder och förutsättningar för fjärrvärmeföretag att öka effektiviteten i sina produktionsrelaterade anläggningstillgångars resurs- och kapitalbindning. Viktiga områden som då inkluderas är:
• beslut om underhåll, reinvesteringar och nyinvesteringar och
• processer för utvärdering av uppföljning av verksamhetens kapitalbindning och riskexponering.
På strategisk nivå syftar projekt till att studera hur beslut med långsiktig och betydande påverkan på verksamhetens kapital- bindning hanteras av ledning och styrelse. Vilka modeller, kalkylförut-sättningar, beslutskriterier, underlag och processer som används avseende beslut om underhåll, reinvesteringar och nyinvesteringar i produktionen. Även vilka strategiska värden som åsätts driftsäkerheten, driftsflexibiliteten, miljöbelastningen och påverkan på bolagets kapitalstruktur.
På taktisk nivå syftar projektet till att studera hur tidssatta mål sätts, hur utvärdering av dessa görs och hur avvikelser hanteras med avseende på kostnader kopplade till produktionen och dess kapitalbindning. Exempel på områden som undersöks är verksamhetens hantering av störningar.
På operativ nivå syftar projektet till att studera förutsättningarna för att göra underbyggda riskbedömningar i den dagliga driften och hur dessa kopplar till störningar och förbättringsmål.
Förutom att belysa riskerna på respektive nivå kommer projektet också diskuteras vad det kan innebära att inte analysera och möta riskerna.
För att skapa bättre kunskap om den generella situationen i branschen kommer projektet även att genomföra en kart- läggning av den ekonomiska ställningen i svenska fjärrvärmebolag, deras investeringsaktivitet och finansiella struktur. Kunskap som är viktig både i sig själv men som också är värdefull för att bedöma de analyserade bolagens situation.
Ett viktigt mål med projektet är att skapa en ökad medvetenhet och kunskap om kapitalbindningens betydelse och metoder för att hantera densamma med ökad effektivitet, inte bara i branschen som helhet utan även i de deltagande bolagen. Det är därför ett uttalat mål med projektet att projektet skall möjliggöra delaktighet hos de deltagande bolagen.
Genomförande och tidplan
Projektet genomförs i två delar, som löper parallellt med varandra:
• en del som övergripande kartlägger och analyserar fjärrvärmebranschen och
• en mer detaljerad del som fokuserar på de deltagande företagen.
Arbetet i de två delarna redovisas nedan.
Kartläggning och analys för hela fjärrvärmebranschen
För att få grepp om företagens nuvarande ekonomiska ställning kommer branschsammanställningar från bland annat Energimarknadsinspektionen att analyseras. Analysen kommer också använda tidigare arbeten utförda av Handelshögskolan i Göteborg. Detta kommer senare att kompletteras med en fördjupad analys av boksluten från de deltagande företagen. Projektet är medvetet om att kvalitéen på Energimarknadsinspektionens sammanställningar kan begränsa möjligheten till detaljerad analys, varför vi kommer fokusera på den generella branschsituationen och inte göra analys på företagsnivå.
Hela den svenska fjärrvärmebranschen och de deltagande företagen kommer även att analyseras utifrån två-tre framtidsscenarier med fokus på marknads-, operationella och finansiella risker. Förutom att identifiera den nuvarande situationen kommer även att diskuteras vilka möjligheter som står till buds för att möta de identifierade utmaningarna.
Kartläggning av de deltagande företagen
Med målsättningen att inventera hur de deltagande fjärrvärmeföretagen sammanställer information för beslut, kommer deras situation att kartläggas genom:
• Intervjuer med företrädare på flera nivåer från företagen
• Observation av arbetsprocesser ute på företagen
• Övergripande analysera strukturen på affärssystem hos företagen
• Beslutsunderlag för större beslut
• Analys av bokslut och kompletterande bokslutsinformation
• Analys av deltagande företag
På basis av kartläggningen görs en analys av vilka verktyg och metoder företagen använder idag för sitt arbete med kapital- och resurseffektivisering. Detta kan t.ex. avse:
• Tillämpning av formella metoder, t.ex. ISO 5501
• Rutiner för statusbedömningar
• Processen kring beslut om livstidsförlängningar
• Hantering av outsourcad verksamhet
• Analys av produktivitetsutveckling
• Övriga informella system
Formulering av användbara metoder för öka kapital- och resursbindningsanalyserna
För att utveckla dialogen mellan företagsledning och företagens styrelse/ägare, men också som en verktygspalett för den interna analysen kommer projektet föreslå metoder som kan användas för att öka företagens möjligheter att anpassa sig till och prioritera mellan olika åtgärder för att möta ändrade förutsättningar. De föreslagna metoderna kommer ta sin utgångspunkt i etablerade formella och informella modeller och anpassas till fjärrvärmeverksamhetens specifika förutsättningar. I formuleringen kommer också hänsyn tas till erfarenheter från andra investeringstunga branscher.
Rapportering och kommunikation
Rapporter
Projektet kommer publicera delrapporter efter vissa centrala delmoment t.ex. resultatet från den inledande kartläggningen. Projektet avslutas med en huvudrapport. I all skriftlig rapportering kommer fokus läggas på att resultaten blir lättillgängliga, t.ex. i form av lättlästa sammanfattningar och checklistor.
Öppna seminarier
Projektet kommer även medverka/arrangera öppna seminarier där branschen kan ta del av resultaten. Projektet avslutas också med ett större slutseminarium och vi medverkar naturligtvis också gärna på möten arrangerade av Svensk Fjärrvärme. Till detta kommer vi verka för att bli inbjudna till styrelser och ledningsgruppsseminarier på olika fjärrvärmeföretag, både på de företag som ingår i projektet och på företag utanför projektet.
Hemsida
Även information och kommunikation kring projektet via lämplig hemsida kommer att utnyttjas, där intern och extern information publiceras.
Finansiärer och deltagande företag
Följande fjärrvärmeföretag deltar i projektet:
• Borlänge Energi
• Mälarenergi
• Sandviken Energi
• Sundsvall Energi
• Värmevärden
Dessa företag står också för hälften av finansieringen. Svensk Fjärrvärme står för resten av finansieringen.
Projektorganisation och bemanning
Projektet organiseras på följande sätt:
- Samtliga finansiärer är representerade i projektets styrgrupp. Det är i styrgruppen som projekt-resultaten granskas och kvalitetssäkras. Styrgruppen utser inom sig en ordförande som leder mötena och vid behov samverkar med projektledaren mellan mötena.
- Projektgrupper på respektive deltagande företag. För att få ett effektivt insamlings- och analysarbete och för att skapa en medvetenhet om kapital- och resursbindning på respektive företag utses för projektet en kontaktgrupp bestående av 2-3 personer.
- Projektet leds av Profu, med John Johnsson som projektledare.
- Organisationen kan också kompletteras med en ”dialoggrupp”, som består av experter och intressenter från organisationer utanför projektet, men som ändå bedöms kunna ge värdefull input till dess analyser och resultat. Bland deltagarna i dialoggruppen finns bland annat Fortum Värme.
- Arbetet i projektet utförs i första hand av en forskargrupp med deltagare enligt nedan:
- Anders Sandoff, Jon Williamsson och Conny Overland
- Profu (John Johnsson, Mårten Haraldsson, Håkan Sköldberg, Erik Axelsson och Bo Rydén)
- Sigholm Konsult (Niclas Sigholm och Viktor Andersson)
Tidplan
Projektet startades våren 2015 och beräknas pågå till oktober 2017. Under projekttiden kan man lyfta fram några hållpunkter som är av allmänt intresse:
• Öppet seminarium (delrapport), oktober 2016
• Öppet slutseminarium (slutrapport), september 2017
Under projektet kommer också ett antal resultatblad att produceras. Publiceringen av dessa sker främst under andra halvan av projekttiden.